Sångbok på Ossmol utgiven
Wårwinder Susa heter den och är utgiven av
Orsa-Skattunge Hembygdsförening.
Den som samlat alla gamla och nya visor, sett till att det finns noter till alla visorna, gjort alla översättningar till svenska, skrivit boken, mm är Karin Ohlsén, Orsa. Illustratör är Ylva Svensson.

En mycket trevlig och användbar skrift som man som så klart måste ha!

Fåjner wörd o ossmol

Öller ur dem wila do!

Uken klajtä

Ik i läsö ik i

Ån fo wa fåjn tä wa negd

E finns sö mitji sö int wi bevum

Åv jenn måkk birä indjen sumor

Tänntj int, du bir bara willadn

Nu sku wi spårå, kwösta wenn e wil

Bra uttryck på Orsamål

Dem gör ju som dem vill, allihop.

Vilken klump! (klåpare, klant, odugling)

Jag är som jag är.

Man får vara belåten med att vara nöjd.

Det finns så mycket som vi inte behöver.

Av en mygga blir det ingen sommar.

Tänk inte, du blir bara förvirrad.

Nu ska vi spara, kosta vad det vill!

De dalska språken, en angelägenhet för Dalfolkets identitet.

De dalmål som ännu existerar och talas - framför allt i socknarna i Övre Dalarna - är en omistlig länk till övriga nordiska språk och till det gemensamma fornspråk som en gång fanns i hela Norden. Dalskan kan också ses som en länk till de andra germanska språken i Europa och övriga världen.

Det är klart vetenskapligt bevisat att den som har mer än ett språk med sig från barndomen, avsevärt enklare lär sig nya språk senare i livet. Språket blir än viktigare i en värld med ökad internationalisering, EU och andra samverkansformer i vardagen.

Dalskan skiljer sig åt från standardsvenskan i så hög grad att den skulle kunna räknas som ett eget språk med sinsemellan olika, och emellanåt svårförståeliga, dialekter. Vissa av dalmålen är enklare för en norrman eller islänning att förstå än för en person från Sydsverige eller Mälardalen.

Målet i många socknar slocknar ut undan för undan. Med målet dör också dess sockens kultur, stora delar av dess historia och möjligheter att bevara länkar till ursprunget.

Från forskarhåll framhävs språkets enorma betydelse för just kulturens bevarande, särskilt i en tid när masskulturen i en rasande fart tar död på alla minoritetsyttringar till förmån för likriktningen.